Men ut ur skogen kommer ingen söt hare, nej nej nej, en STOR jävla schäferhane kom er springandes mot oss. Jag fryser till en sekund och kastar mig sedan efter Svea som är lös, ville inte ha henne när den där hunden. Men jag var inte snabb nog. Hunden springer fram till Svea och jagar henne. Jag hann iaf tänka att om hunden blir aggressiv är min hund snabbare och kan förhoppningsvis springa ifrån besten.
Som tur är händer ingenting. Hundarna springer omkring och leker en stund medan jag försöker få kontakt med Svea. Jag hade ingen telefon på mig så jag kunde varken ringa polis eller Mark (tänkte ringa polisen om ingen kom och hämta hunden).
Till slut får jag kontakt med Svea och lyckas kalla in henne så jag kan koppla henne. Lyckas även få den andra hunden att sitta ner och stanna (även fast jag skakade som ett asplöv). Det kan jag nog tacka Fredrik Steen för, som gett mig mer självförtroende i hanteringen av min hund! För en månad sen hade hon inte kommit alls, men det gjorde hon idag. Kändes som en liten "seger".
Väntar 5min, 10min.... Skriker upp mot skogen att jag har en lös schäfer hos mig. Mitt samvete lät mig inte gå därifrån, tänk om ägaren inte hittade sin hund? Efter ett bra tag hör jag hur någon visslar uppe från skogen. Jag skriker igen att jag har hans hund, ser hur han står högst upp på kullen. Hunden reagerar inte, jag skriker igen, gubben visslar igen. Till slut reste hunden på sig och sprang dit. Tror ni att han säger något till mig?
Den jäveln kunde inte ens kolla om vi var ok! Om det var min hund hade jag gått ner och bett tusen gånger om ursäkt. Fyfan säger jag bara. Vissa idioter borde inte ha hund. Det hade lika gärna kunnat blivit ett slagsmål nere på planen, vafan visste han? Jag VET att han såg mig för han stod och kollade ner mot planen en lång stund. SKÄMS! Våga stå för ditt misstag.
No comments:
Post a Comment