Prima ballerina

Nu har vi varit på bio. Filmen var helt ok, inte den bästa film jag någonsin sett men ändå underhållande.

Var orolig för hur Svea skulle klara sig. Det har ju fungerat skitbra varje gång hon varit ensam hemma, men jag kände fortfarande att man vet ju aldrig. Det kanske är just denna gången som hon inte alls skulle uppföra sig och vi skulle komma hem till kiss och bajs och en uppochnedvänd lägenhet.

Tog tid på hur länge vi var borta. Hon klarade 3h! Min stora tjej.

Hennes bästis grisen hade det dock inte lika roligt (eller vem vet, grisen kanske tyckte om det?). Svea hade varit liiiiite väl hårdhänt med honom. Ena örat och ben var upprivna!

Jag tröstade grisen och gjorde klart för honom att allt skulle bli bra igen! Han fick tillbaka stoppningen som låg i hela hallen och jag gjorde mig redo för operation. Det dröp svett om mig men jag gjorde mitt bästa för att dölja det för grisen. Hade ingen narkos hemma och kunde ju inte utföra operationen om grisen skulle ligga där med panik och gråta!

Efter 5 långa minuter under nålen blev han som ny! "Titta!" sa jag, "jag är ju så bra att jag skulle kunna arbeta som veterinär om jag ville!". "Nöff" sa grisen och så skrattade vi hjärtligt tillsammans.

Svea bad grisen om förlåtelse, nu är de bästa vänner igen.